arreochmasse

det känns som att jag
lagrar och lagrar
jag matar in
och jag matar ut

jag försöker välja ut
sortera
allt som är värt att behålla
allt som är värt att minnas
allt jag bör hålla kvar
och allt som bör bort

men jag märker snart
att det är inget man själv styr
det är något som bara blir

det bara blir
så
ibland

när man tappar det
det man alltid skulle hålla fast vid