if you love, you don't let go



jag sa det då
släpper vi
har vi släppt

jag tillhörde aldrig dom
det visste du
de som släpper
och sedan plockar
upp
eller plockas upp
igen

jag tillhör de som tror
dom som vet
att kan man släppa
en gång
gör man det lätt
igen


I call it fighting for nothing
and I choose not to do that

life is too precious
to try to catch something
that's meant to be lost

I never minded loosing you.


släpper aldrig du
släpper aldrig jag

//

de röda rosorna som jag glömde på hotellrummet



du ville inte höra
sanningen
som jag så gärna
ville säga
dig

det gjorde
ont
nu

och du
du behövde tid

vi pratade länge
och innan vi la på luren
förklarade tystnaden
att inget behövde sägas
för du förstod
allt var redan
klart
över

och jag minns den där kvällen
i milano
spårvagn, hotell, vin och rosor
jag var så lycklig
och jag minns den där kvällen
då jag önskade
detsamma
dig
du som befann dig
ett samtal ifrån

jag önskade dig
riktig kärlek
för du förtjänade det
du förtjänade det
mest av alla

vi pratade länge
och innan du la på luren
blev jag tom

orden jag ville säga
var inte de du ville höra
jag var tyst

men du visste
du visste ändå
då du ringde mig
och att
tystnaden
som var sanningen
som inte sas
men hördes
gjorde ont

ont att
inse att den man älskar
är den man måste släppa

ont att inse
men dags att förstå

du skulle släppa
därför ringde du mig
du visste
vad tystnaden skulle säga dig.
//


jag vet att du är rätt, för du är inte fel




du väntade på ett brev
jag så många gånger tänkt skicka
men aldrig gjorde

och varenda ord vet jag väl
som skulle skrivas
men som aldrig skrevs
inte på papper

jag kunde aldrig

du väntade på ett brev
där jag skulle skriva
förklara
allt som kändes
rätt

jag visste inte hur

men som du visste
tillhörde jag aldrig dom
som visste vad som var
rätt
utan dom
som urskiljde
allt som var fel

och den dagen
då vi satt på tåget
och du lutade ditt huvud
mot min axel
viskade jag försiktigt

"det ända jag vet
är att hos dig
ser jag inga
fel"

- to me, you are perfekt.

//

punkt




skrattet tystnar
vi viskar mer
än vad vi pratar
och då du frågar vad som
är fel
är inget, inget svar
du accepterar
men det enda svaret
jag ger
och kan ge

och det är en vana
att bli så där
punkterad
som du skulle vilja
kalla det
då man bara
stänger av
sådär utan någon
förvarning
utan någon
anledning
riktigt

men det är en dålig
vana inget mer

//

.

"First you show me that I can be harmed by no weapon,
and then you cut me deeper than any blade possibly could."
 -  Adam to Hiro.


RSS 2.0